10 Fold B Low - Low Tuned Output

[2005][Locomotive]

Att Nu-Metal blivit så frekvent bespottat beror på en mängd faktorer. Men den tveklöst viktigaste står nog att finna i sättet den amerikanska skivindustrin promotar sina artister. Inte minst Roadrunner har ju tenderat att droppa flera av sina tongivande metalakter till fördel för (på den amerikanska marknaden) mer lukrativa namn. Och ur ett rent affärsmässigt perspektiv; vem kan egentligen klandra dem?

Problemet med detta är att inbitna hårdrockare känner sig övergivna eftersom det inte längre satsas samma summor på de gamla "föredettingarna". Således försvinner klassiska band från såväl TV-kanaler som större turnéer. Räddningen har istället blivit att europeiska bolag (t ex Nuclear Blast) plockar upp banden och fixar en distribution med fokus utanför USA.

Därför skulle man ibland önska ett lite mer öppet förhållningssätt till Nu-Metal på vår kontinent -vi drabbas ju de facto rätt lite av de negativa konsekvenserna. Jag vill därför här och nu uppmana alla hårdkokta rockers att lägga fördomarna åt sidan och inse storheten hos höjdargäng som Slipknot, System Of A Down och Chimaira.

Det framgår inte av mitt promomaterial var 10 Fold B-Low har sitt ursprung (jag gissar på Tyskland) och här handlar problemet förmodligen om det omvända. Det vill säga att man har en distributionsdeal med inriktning på Europa, men lirar en musik som förmodligen skulle sälja tiofalt bättre i USA. Vad som bjuds på den 11 låtar långa debuten är nämligen en totalt förkrossande kompott av aggression, melodi och experimentlusta.

Redan i inledande "Break Your Neck" (okej, det finns ett 3 minuters intro också) knockas man av ett nästan osannolikt driv helt i klass med de bästa inom genren. Och så fortsätter det. "Run", "Left Alone", "Burning" och "Away" är inget annat än rena käftsmällar som får det att svartna för ögonen. Övriga låtar spär ut brutaliteten något men vinner istället på oerhört vältajmade stick och snygga melodier.

"Low Tuned Output" är en total överraskning som lätt kvalar in på förra årets fläskläppstopp. Upptäck nu eller somna om med dina gamla 90-talsreliker.

Martin Lee

Betyg: 9/10


<< Tillbaka till Skivrecensionerna